Produkthistorik
Mer om
2020 Traktorerna går redan förarlöst i testerna
År 2020 hade traktorernas autonomi utvecklats till en sådan nivå att traktorerna i olika tester och förevisningar lätt kunde arbeta förarlöst.
2020 G-serien medförde toppegenskaper även till mindre traktorer
G-serien öppnade nya dörrar och utmanade gamla tänkesätt.
2019 Autostyrning och precisionsodling blev mainstream
Autostyrning har varit Valtras fabriksmonterade tillval sedan början av 2000-talet.
2017 SmartTouch -armstödet lade ribban högt
Valtra förevisade SmartTouch -armstödet första gången redan i februari 2017 på SIMA-mässan i Paris. Då var SmartTouch framme endast i fjärde generationens S-seriens traktorer och det gjordes ingen stor sak av det. Den egentliga överraskningen var ännu på kommande...
2017 4-serien gjordes från rent bord
Den fjärde generationens A-, N-, T- och S-serier presenterades 2014–2017 och de särskilde sig genast från konkurrenterna. Särskilt A-, N- och T-seriens traktorer hade planerats helt från rent bord. Gammalt var endast ratten och riktningsväljaren, som sedan tidigare var utmärkta.
2015 ASR optimerar däckens slirning
Många tror att traktorn drar bättre ju mindre däcken slirar. I verkligheten förverkligas bästa kombinationen för drageffekt och bränsleförbrukning i fältarbeten vanligtvis vid en slirning på 20–30 procent. Söker man maximal drageffekt och inte bryr sig om bränsleförbrukningen får slirningen vara till och med 50 procent.
2011 Valtra tillverkar biogastraktorer i liten skala
Valtra presenterade biogasdrivna T133 -traktorn år 2011. Efter några år utvidgades kollektionen till N-serien och biogastraktorernas småserietillverkning inleddes.
2010 Fjärde generationen sopar rent prisbordet
Från början av 2010-talet presenterar Valtra den fjärde generationens traktormodeller. Serien av förnyelser börjar med S-serien och fortsätter direkt därpå med T- och N-serierna.
2008 Versu och Direct
Det mest utmärkande i utvecklingen av Versu och Direct är den nya generationen transmissionslösningar, helt unika för Valtra. De möter exakt de förväntningar och behov som Valtras kunder önskar.
2007 Den steglösas steg
När man under traktorns första femtio år koncentrerade sig på att utveckla motorer, koncentrerade man sig de följande femtio åren på att utveckla transmissioner. Ett resultat av detta utvecklingsarbete är CVT-transmissionen. Med CVT-transmissionen löser man många problem som berör användbarhet, verkningsgraden och rätt utväxling.
2005 Traktorn går själv och berättar vad den gör
Traktortekniken tog ett jättesprång i och med automatstyrning och fjärrövervakning. För 1990-talets traktorist skulle tanken på traktorns automatstyrning varit utopi, men tio år senare kunde man redan kryssa i en sådan på tillvalslistan.
2005 N-serien
När N-serien lanserades var det världens enda traktor med en 4,9-liters motor som kunde ge upp till 160 hk.
2001 S-serien
Sedan Valtra fått ett betydande genombrott på de största traktormarknaderna uppstod kravet att introducera en modell med mer än 200 hästkrafter. Återförsäljarna krävde en stor traktor.
1999 Valtra EcoPower
EcoPower lanserades 1999 med modell 8350. Grundidén bakom utvecklingen av EcoPower var att utnyttja SisuDiesel-motorernas starka konstruktion.
1998 HiTech
Valtra utvecklade en egen elektroniskt styrd transmission och kraftväxel med flera portar. Härvid studerade man temperaturerna i nyckelkomponenter så att man kunde reglera drivningen via en proportionalventil.
1997 Namnbyten
Ursprungsnamnet Valmet var en förkortning av orden VALtion METallitehtaat, som betyder statliga metallverkstäderna. Namnet antogs 1951 samtidigt som första traktorn producerades
1996 X-serien – midjestyrda Valtra
De nordiska ländernas skogsbruk sökte alternativ till mekanisk virkesdrivning i början av 1960-talet. Valmet beslöt utveckla en ramstyrd terrängtraktor genom att använda lantbrukstraktorns komponenter.
1996 Sigma Power
Sigma Power introducerades i Mega-serien vid en stor lansering i Paris 1996. Uppfinningen belönades med guldmedaljen vid Agritechnica-mässan i Tyskland 1997.
1992 Kundordersystem
Traktorfabriken i Suolahti har tagit emot ett stort antal besökare under årens lopp. Förvärvet av Volvo BM:s traktorverksamhet drog först till sig besökare från de nordiska länderna.
1991 Mezzo och Mega – 1990-talets nya generation
Avtalet med Volvo om leverans av transmissioner och kraftpaket löpte ut 1990. Långt innan dess hade dock Valmet konstruerat en helt ny generation traktorer. Den fyrcylindriga versionen kallades Mezzo eller 6000-serien, medan den sexcylindriga versionen kallades Mega eller 8000-serien.
1988 Autocontrol
Autocontrol, den elektroniska styrningen till lyften, blev ett tillval på våren 1988 när en förbättrad version, så kallade C-version, av de medelstora modellerna 505-905 började säljas.
1988 Valmets färgutbud
Färgen på en traktor har traditionellt betraktats som en av de viktigaste faktorerna för dess identitet. Under sin historia har Valmet ändrat färgen två gånger. Valmet beslutade att marknadsföra de medelstora modellerna 505-905 med fem olika färger.
1985 Sista Volvo BM -mohikanerna
Volvo BM Valmet-modellerna 2005 och 2105 förevisades i februari 1985. Traktormodellerna fanns att få enbart som fyrhjulsdrivna och framaxeln var av APL-serien tillverkad av ZF, varför vändradien minskade till 5,4 meter. Av modellen 2005-4 gjordes 455 exemplar och av 2105 545 exemplar och med dem tillgodosågs de viktigaste marknaderna fram till slutet av 1980-talet.
1985 Volvo BM Valmet 305 och 405
Modellernas debut skedde i juni 1985 i Suolahti. Mottagandet var mycket gott. Produkterna presenterades märkta Volvo BM Valmet, eftersom Volvo BM även för dessa modeller levererade bland annat delar till bakaxeln. I själva verket var modellerna 305 och 405 de sista med dubbelnamn utrustade modellerna, följande år ändrades alla modellers namn till Valmet.
1983 Fyrhjulsdrift blev snabbt vanligare på 1980-talet
Fyrhjulsdriftens teknik är bekant sedan 100 år, men i traktorer har fyrhjulsdrift funnits först från 1950-talet. 1980-talet betraktas som årtiondet när fyrhjulsdrivna traktorer blev allmänt förekommande, då ökade deras popularitet verkligen snabbt.
1983 Veteran i forskning om alternativa bränslen
altra har ändå gjort omfattande forskning och test med alternativa bränslen både i Europa och i Brasilien i årtionden.
1982 Serien Volvo BM Valmet 05
När 05-serien kom ut på marknaden i januari 1983 representerade den höjden av traktorteknik. Ett unikt modernt utseende och en rymlig hytt tilltalade kunderna.
1980 Valmet 1203 – superladdaren
Comprex-laddaren som togs i bruk i modell 1203 representerade ett helt nytt tänkande.
1980 Valmet 602 – turbotrean
Inom turboladdningen presenterade Valmet två världsnyheter: den första turboladdade trecylindriga motorn som var avsedd för traktorer i modell 602 Turbo, och den första tryckvågssuperladdaren från Comprex i modell 1203.
1976 Volvo BM T 650 – den ursprungliga hytten
Boxer och dess efterföljare T 600 behövde en ersättare. Inte nog med att det kommit strängare ljudföreskrifter för hytten, det fanns också behov av växling under färd och fler cylindrar. Svaret var en helt ny traktor, BM Volvo T 650, som presenterades 1970.
1975 Valmet 1502 – boggitraktorn
Målet var att vidareutveckla ergonomin och åstadkomma en traktorserie i effektklassen 120-150 hk. Modell 1502 var då enda sättet att kombinera modulerna som utvecklades i projektet. Den stora sensationen var att de stora bakhjulen hade ersatts med fyra boggidrivna hjul.
1972 Valtra är föregångare i användningen av turbomotorer
Motorer med turbo blev vanligare på 1980-talet i Europa. Först långsamt i några modeller och endast hos vissa traktormärken. Valtra kan ses som vägvisare även i denna sak.
1971 Valmet 502 - världsrekord i tysthet
Erfarenheterna från de stora Valmet-modellerna tillämpades på en ny modell i mellanklassen. Djärva tekniska lösningar gjorde Valmet 502 till en klassisk maskin i traktorvärlden.
1969 Valmet 1100 - första turbomodellen
På våren 1969 blev Valmet än en gång historiskt när modell 1100, som kallades ”starkare än stark”, introducerades. Så vitt man visste var 1100 första traktorn i världen med en turboladdad fyrcylindrig motor.
1967 Valmet 900 - säkerhetshytt standard
Valmet 900 inledde en ergonomisk era inom traktortekniken. Den nya konstruktionen hade mängder av nya egenskaper. Den viktigaste ur historisk synpunkt var säkerhetshytten som en integrerad del av traktorn.
1967 Hundra-serien medförde valmöjligheter
Utvecklingen av dagens traktor kan anses ha börjat med lanseringen av Valmet 565-traktorn år 1965. Då hade traktorerna utvecklats till funktionssäkra och nu var det dags att beakta också förarens förhållanden samt traktorns användningsmöjligheter också inom annat än lantbruket. Här började bråda och mycket lyckade årtionden för Valmets produktutveckling.
1966 Första BM-Volvo -traktorerna tillverkade i Finland
Denna rubrik fanns på sidan 12 i nummer 2/1966 av tidningen Volvo Viesti. Volvo sökte efter motattack i Finland när Valmet och Rosenlew tillsammans grundat försäljningsföretaget Maskinköp AB i Uppsala, Sverige, år 1964.
1964 Valmet 565 – "Kör din traktor som din bil"
En verklig nyhet 1964 var Valmet 565, som kallades den synkrona traktorn. Den största innovationen i den synkrona traktorn var den synkroniserade växellådan som Valmet fick mycket beröm för.
1959 BM Volvo T 350 Boxer – den klassiska
BM Volvo T 350 Boxer presenterades den 18 mars 1959. Den blev den klarast lysande stjärnan på den svenska traktorhimlen.
1959 Valmet 359D – förbättrad dieselmodell
Den första dieseldrivna Valmet, modell 33D, förevisades i november 1956. Av den tillverkades 1537 exemplar, tills modellen ändrades till 359D år 1959. I den fanns ett stort antal förbättringar.
1956 Motorn Valmet 309 D och traktorn Valmet 33 D
På våren 1955 började Valmet-fabriken i Linnavuori undersöka möjligheterna att tillverka en dieselmotor. Beslutet som fattades av Valmet grundades på praktiska förhållanden och behov och resulterade i den trecylindriga motorn, Valmet 309 D.
1955 Dieselns första steg
I mitten av 1950-talet var Valmet 20 -traktorerna redan en bekant syn på de finländska åkrarna. Samtidigt planerade man vid Valmet större traktorer, som skulle ha dieselmotor. När planeringen började vid motorfabriken i Linnavuori fanns det många alternativ: luft- eller vattenkylning, direktinsprutnings- eller förkammarmotor, och antal cylindrar? Av dessa alternativ valde man en trecylindrig direktinsprutningsmotor, som kyldes med vätska.
1951 Valmet 15 och Valmet 20
Den första lilla traktorn konstruerades utan större investeringar med hjälp av befintliga komponenter. Valmet 15A introducerades vid en tidpunkt då det var stor efterfrågan på små traktorer som ersättning för hästar som dragare på gårdarna.
1934 Bolinder-Munktells modeller BM 25 och BM 3
Den första riktigt nya traktormodellen sedan 1921 presenterades 1934. Modell BM 25 drevs av en Bolinder W5-motor samt tvåtakts semi-diesel.
1913 Munktells första traktor
Munktells tillverkade sin första råoljemotor 1905. Munktells var specialister på flyttbara ångmaskiner och kunde därigenom kombinera en förbränningsmotor med ett lokomotivchassi, vilket faktiskt blev en traktor.
