Medeltung dieseltraktor

Tidigare finska traktorprojekt hade kvävts av konkurrensen. Herrarna Wrede, Sipilä och motorfabrikens representant Kaipainen enades om en enkel regel: priset för en Valmet-traktor skulle vara konkurrenskraftigt på marknaden. Uppmärksamheten riktades mot tillverkningskostnaderna och förenklad produktion.

Sipilä blev uppringd på skälen till våren 1955: ”När skulle det passa dig att börja som teknisk chef i Tourula?” ”Första maj”, svarade han. Och så blev det.

Motorkonstruktionen var ännu inte färdig. Olavi Salminen, konstruktionschef i Linnavuori, föreslog en trecylindrig motor för att den hade färre delar än en fyrcylindrig. Och så blev det: en trecylindrig vätskekyld motor med direktinsprutning valdes.

Sipilä framhåller några speciella tidiga Valmet-funktioner som är typiska än i dag: ”När vi beräknade tillverkningskostnaderna beslutade vi att försöka göra växellådan så kort som möjligt med hjälp av tre parallella axlar. Resultatet blev ett tomrum mellan kopplingen och transmissionen. Vi räknade ut att bränsle i en tank där skulle kunna balansera värmen i transmissionen så att den kyldes i varmt väder och höll bränslet varmt i kallt väder – det fanns inga speciella vinterbränslen på den tiden.”

Det fanns inga typskyltar på de första prototyperna. Vid ett tillfälle åkte en testförare ned på stan för att fylla tanken med dieselbränsle vid en mack. Just då råkade en traktorkännare befinna sig där. ”Vad i all världen är detta – utan namn?” Mannen gick runt traktorn flera varv och sade slutligen: ”Det här är ingen dålig maskin, med bränsleinsprutning, startmotor och generator från Bosch.”