Omstrukturering

År 1991 drabbades hela den globala traktorindustrin av en kris. Tillverkarna hade för stor kapacitet, europeiska jordbrukare hotades av lägre subventioner när EU utvidgades och hela jordbrukssektorn försämrades både ekonomiskt och i fråga om uppskattning.

Valmet Tractors befann sig i en mycket besvärlig situation. Valmets huvudkontor beslutade till sist att placera all traktorverksamhet i Tourula och Brasilien, och dieselmotorproduktionen i Nokia, under ledning av en gemensam chef. Uppdraget att utveckla verksamheten gick 1991 till Jouko Tukiainen, som hade lett traktorverksamheten sedan 1988. Den sammanlagda omsättningen för de tre stora enheterna var 1,8 miljarder finska mark eller 300 miljoner euro med fast penningvärde. Den totala personalstyrkan var ungefär 3000 personer.

Framtidsutsikterna var inte bra. Efterfrågan på nya traktorer hade kollapsat. Mer än 2500 osålda traktorer fanns i lagren och de nya Mega- och Mezzo-serierna hade just börjat tillverkas. Valmet bjöd till och med ut sin traktorverksamhet till försäljning, men inte ens konkurrenterna var intresserade till följd av de ogynnsamma omständigheterna. Två alternativ kvarstod: att stänga fabrikerna eller att se över verksamheten. Det enhälliga beslutet blev det sistnämnda, trots att det skulle kosta hundratals arbetstillfällen – åtminstone på kort sikt.

Ett löneavtal träffades med de kvarvarande anställda enligt vilket varje medarbetare gick med på att 7-22 procent av lönen – beroende på livssituationen – skulle betalas ut senare när företagets ekonomi blivit bättre. Än en gång visade personalen vid fabrikerna stor flexibilitet och förståelse, och stora ansträngningar gjordes för att lösa problemen. Återgången till bättre tider inträffade runt 1993 då alla innestående löner kunde betalas ut. Företaget var då äntligen i god form igen.